Files
50ohm-contents-dl/contents/sections/frekvens.md
T
SuperminarenandClaude Sonnet 5.5 f7fa8cfbc1 Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
2026-10-10 15:03:03 +02:00

2.7 KiB

Växelspänningen i vårt elnät svänger 50 gånger per sekund fram och tillbaka. Antalet svängningar [index:Svängning] per sekund kallas frekvens [index:Frekvens]. Frekvensen anges i enheten hertz [index:Enhet:Hertz] med förkortningen \unit{\hertz}. Ett \unit{\hertz} motsvarar exakt en svängning per sekund. Elnätet har alltså frekvensen \qty{50}{\hertz}.

I *enheten hertz* mäts frekvensen. Ett hertz är lika med en svängning per sekund. Enheten fick sitt namn efter den tyske fysikern Heinrich Rudolf Hertz, som år 1886 som första människa kunde alstra och påvisa elektromagnetiska vågor. \qty{1}{\hertz} = \frac{1}{\unit{\second}}

I radio använder vi också elektriska svängningar, men med mycket högre frekvenser än elnätet, till exempel \qty{144000000}{\hertz}. Med så många siffror blir det snabbt oöverskådligt. Därför använder vi uttrycket megahertz (\unit{\mega\hertz}) för en miljon hertz och säger ”144 megahertz”. Vi har använt enhetsprefixet ”$\unit{\mega,}$” och satt det framför själva enheten ”$\unit{\hertz}$”. Därmed uttrycker vi att det angivna värdet multipliceras med en miljon. Fler exempel på frekvenser med enhetsprefix finns i tabell [ref:n_frequenz_einheitenvorzeichen] [index:Enhetsprefix].

| X: Benämning | r: Förkortning | r: Värde | | 1 kilohertz | $\qty{1}{\kilo\hertz}$ | $\qty{1000}{\hertz}$ | | 1 megahertz | $\qty{1}{\mega\hertz}$ | $\qty{1000000}{\hertz}$ | | 1 gigahertz | $\qty{1}{\giga\hertz}$ | $\qty{1000000000}{\hertz}$ | [table:n_frequenz_einheitenvorzeichen:Förkortad skrivning för stora frekvenser]

Med instegscertifikatet, det första steget in i amatörradion, får man använda banden \qty{7}{\mega\hertz}, \qty{14}{\mega\hertz}, \qty{21}{\mega\hertz}, \qty{28}{\mega\hertz}, \qty{50}{\mega\hertz} och \qty{144}{\mega\hertz}. Med HAREC-certifikatet tillkommer fler frekvensområden.


I radioapparater alstras elektriska svängningar av en så kallad oscillator. När man trycker på sändningsknappen leds svängningarna till antennen och strålas där ut som radiovågor.

Ordet *oscillator* [index:Oscillator] kommer från latinets oscillare, som ungefär betyder gunga.

Vid radiotrafik måste vi veta exakt på vilken frekvens vi sänder. För att mäta sändningsfrekvensen använder man därför en frekvensräknare [index:Frekvens:Frekvensräknare], som den i figur [ref:frequenz_frequenzzaehler]. Vid bygge och justering av radioapparater använder man frekvensräknare för att mäta om sändningsfrekvensen stämmer överens med visningen på apparaten.

[photo:150:frequenz_frequenzzaehler:Frekvensräknare som just mäter och visar $\qty{29,6}{\mega\hertz}$]