SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
3.9 KiB
Även frekvensvisningen hos en mottagare kan kontrolleras. Till skillnad från en sändare går det dock normalt inte att enkelt mäta den inställda mottagningsfrekvensen på en utgång på radioapparaten med en frekvensräknare. Den mottagna HF-signalen bearbetas tidigt i mottagaren och omvandlas till exempel till en mellanfrekvens.
För att kontrollera frekvensvisningen använder man därför en så noggrann referenssignal som möjligt. Då ansluts en frekvensgenerator eller en noggrann referensoscillator med känd frekvens till mottagarens antennuttag. Därefter ställs mottagaren in på signalen och dess frekvensvisning jämförs med referenssignalens kända frekvens.
Ju noggrannare referensen är, desto noggrannare kan mottagarens frekvensvisning kontrolleras respektive kalibreras. Särskilt väl lämpade är till exempel GPS-synkroniserade oscillatorer eller högkvalitativa temperaturstabiliserade kristalloscillatorer (OCXO).
En direkt ansluten frekvensgenerator kan lätt skada en mottagaringång. Vid tveksamhet bör mätningen inledas med generatorns lägsta spänning och en dämpsats.För sändare är frekvensmätningen enklare. En frekvensräknare ansluts via en dämpsats till antennkontakten. Mätningen är förstås bara meningsfull med en omodulerad bärvåg, alltså en så ren sinus som möjligt.
SSB-sändare alstrar ingen signal utan modulation. För att mäta deras sändningsfrekvens kan man mata in en ljudsignal med känd frekvens i mikrofonuttaget. Vid USB dras ljudfrekvensen ifrån frekvensräknarens mätvärde vid sändarens utgång för att få frekvensen hos den bärvåg som inte sänds ut. Vid LSB adderas den.En frekvens kan också bestämmas med ett oscilloskop. För noggranna frekvensmätningar är ett oscilloskop dock oftast mindre lämpligt än en dedikerad frekvensräknare, eftersom dennas tidbas och mätmetod är särskilt utformade för hög frekvensnoggrannhet och upplösning.
Enkla frekvensräknare arbetar ofta med en så kallad grindtid. Under den tiden räknar apparaten perioderna, flankerna eller nollgenomgångarna hos ingångssignalen. Utifrån antalet räknade svängningar och den kända grindtiden beräknas sedan frekvensen. Exempel: med en grindtid på en sekund är frekvensbestämningen särskilt enkel: räknas till exempel \num{1000} perioder är den uppmätta frekvensen \qty{1000}{\hertz}.
Frekvensupplösningen \Delta f anger hur liten frekvensskillnad mellan två mätvärden frekvensräknaren ännu kan skilja på respektive visa. Hos en enkel direkträknande frekvensräknare bestäms frekvensupplösningen av grindtiden T_\mathrm{G}:
\Delta f = \frac{1}{T_\mathrm{G}}
Hur grindtiden respektive frekvensupplösningen påverkar mätresultatet visar figur [ref:a_frequenzmessung_torzeit]. I båda fallen mäts samma signal med en verklig frekvens på \qty{1,1}{\kilo\hertz}.
Vid en grindtid på bara \qty{1}{\milli\second} räknas endast en period. Frekvensräknaren får därav mätvärdet \qty{1}{\kilo\hertz}. Den korta grindtiden tillåter här alltså bara en frekvensupplösning på \qty{1}{\kilo\hertz}.
Förlängs grindtiden till \qty{10}{\milli\second} kan redan \num{11} perioder räknas. Det ger mätvärdet \qty{1,1}{\kilo\hertz}. Frekvensupplösningen är nu \qty{100}{\hertz}, så att även den extra siffran i frekvensen kan visas.
Ju längre grindtid, desto fler perioder räknas och desto finare blir frekvensupplösningen. En kort grindtid har däremot fördelen att displayen kan uppdateras oftare. Vid valet av grindtid finns alltså en kompromiss mellan snabb uppdatering och hög frekvensupplösning. Frekvensmätningens noggrannhet ska skiljas från upplösningen. Den beror framför allt på frekvensräknarens tidbas noggrannhet.