SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
2.5 KiB
Som du redan vet beror hoppdistansen på den valda strålningsvinkeln. Strålningsvinkeln för en dipol beror på höjden över marken. Ju högre den monteras, desto flackare blir strålningsvinkeln, och ju lägre, desto brantare.
För E-skiktet kan man räkna med högst \qty{2000}{\kilo\meter}, för F2-skiktet med upp till \qty{4000}{\kilo\meter}. Figur [ref:a_sprungdistanz] visar hoppdistansen vid brytning i F2-skiktet beroende på vinkeln.
Ett konkret exempel visar figur [ref:a_sprungdistanz_1], en simulering av hoppdistansen beroende på strålningsvinkeln på $\qty{40}{\meter}$-bandet i januari 2025. Utbredningen påverkas dessutom av ytterligare faktorer, till exempel det joniserade områdets höjd, antalet solfläckar, årstid och tid på dygnet, skiktens olika utformning samt den använda frekvensen med dess specifika refraktionsegenskaper. Viktigt: sändareffekten har ingen inverkan alls.
[picture:994:a_sprungdistanz_1:Simulering av hoppdistansen beroende på strålningsvinkeln på $\qty{40}{\meter}$-bandet, januari 2025]Figur [ref:a_sprungdistanz_2] visar en simulering av hoppdistansen beroende på årstid samt dag och natt på $\qty{80}{\meter}$-bandet vid en strålningsvinkel på \qty{45}{\degree}. Tydligt är att utbredningen på $\qty{80}{\meter}$-bandet fungerar betydligt bättre på natten än på dagen, både sommar och vinter. På natten är betydligt längre hoppdistanser via F2-skiktet möjliga.
På dagen påverkar E-skiktet utbredningen mer. På sommaren är effekten tydligare, eftersom den högre solinstrålningen ger starkare jonisering. På vintern är joniseringen lägre, vilket gör att längre räckvidder tenderar att vara möjliga på dagen. I båda fallen dämpas dock signalstyrkan kraftigt av D-skiktet under dagen.
[picture:996:a_sprungdistanz_2:Simulering av hoppdistansen beroende på årstid samt dag och natt på $\qty{80}{\meter}$-bandet vid $\qty{45}{\degree}$ strålningsvinkel; dessutom verkar D-skiktets dämpning på dagen]Figur [ref:a_sprungdistanz_3] visar ytterligare en simulering av hoppdistansen beroende på frekvensen vid en strålningsvinkel på \qty{45}{\degree} en vinterdag. Där framgår att längre hoppdistanser blir möjliga med stigande frekvens.