SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
1.2 KiB
Vi har redan lärt oss om olika utbredningssätt:
- direktvåg: rätlinjig utbredning från sändare till mottagare (t.ex. vid fri sikt)
- himmelsvåg: utbredning via brytning i områden med fria elektroner i jonosfären
- markvåg: utbredning längs jordytan
Markvågen växelverkar med marken och kan därigenom gå parallellt med jordytan, det vill säga följa jordens krökning. Det fungerar bättre ju lägre frekvensen är och ju bättre marken leder; dessutom måste vågen vara vertikalt polariserad. Markvågen följer alltså jordkrökningen och går bortom den geografiska horisonten. Den dämpas mer i högre frekvensområden än i lägre.
Därför är det här utbredningssättet framför allt relevant på lång- och mellanvåg, där markvågens räckvidd är flera hundra kilometer – varje sändare man hör där på dagen tar man emot via markvågen. Mot högre frekvenser når den visserligen fortfarande bortom den geografiska horisonten, men räckvidden minskar snabbt, varför den på kortvåg bara har viss betydelse på de lägre banden, t.ex. \qty{160}{\meter}.