- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
3.7 KiB
Vi har redan lärt känna de tre viktigaste storheterna inom elläran: elektrisk spänning, elektrisk ström och resistans:
- Först lärde vi oss att elektriska laddningar skiljs åt i spänningskällor och att det då uppstår en elektrisk spänning. Den betecknas med bokstaven
Uoch mäts i volt (\unit{V}). - Sedan lärde vi oss att den elektriska spänningen gör att en elektrisk ström flyter i en sluten krets. Strömmen betecknas med bokstaven
Ioch mäts i ampere (\unit{A}). - Och i början av det här kapitlet lärde vi oss att förbrukare i en krets ger ett motstånd som bromsar strömmen. Resistansen betecknas med bokstaven
Roch mäts i ohm (\unit{\ohm}).
Men hur hänger de här tre storheterna ihop? Titta på exemplet i figur [ref:n_ohmsches_gesetz_stromkreis_mit_batterie]. Vi har en krets som består av ett batteri som spänningskälla och ett motstånd. Vi känner till spänningen och vi kan mäta strömmen. Batteriet har spänningen \qty{10}{\volt}, och det flyter en ström på \qty{1}{\milli\ampere}.
Om vi byter ut $\qty{10}{\volt}$-batteriet i exemplet mot ett $\qty{20}{\volt}$-batteri, ökar också strömmen från \qty{1}{\milli\ampere} till \qty{2}{\milli\ampere}. Fördubblar man alltså spänningen fördubblas också strömmen. På motsvarande sätt halveras strömmen till \qty{0,5}{\milli\ampere} om man halverar spänningen till \qty{5}{\volt}.
Vi ser ett mönster: i vårt exempel är spänningen U i volt alltid 10000 gånger större än strömmen I i ampere. Matematiskt uttryckt:
\dfrac{U}{I} = \dfrac{\qty{10}{\volt}}{\qty{0,001}{\ampere}} = \dfrac{\qty{20}{\volt}}{\qty{0,002}{\ampere}} = \dfrac{\qty{5}{\volt}}{\qty{0,0005}{\ampere}} = 10000 \frac{\unit{\volt}}{\unit{\ampere}}
På fackspråk kallas det proportionalitet: I är proportionell mot U. Om vi bortser från enheterna är den så kallade proportionalitetskonstanten 10000 i vårt exempel: tar man det ena värdet gånger 10000 får man det andra.
Men en fråga återstår. Var kommer faktorn 10000 ifrån? Svaret är enkelt: det är vår resistans R! Och när vi tittar på enheterna faller bitarna på plats: enheten ohm är definierad så att \qty{1}{\ohm} är samma sak som \qty{1}{\volt\per\ampere}. Därför får vi skriva \qty{10000}{\ohm} i stället för \qty{10000}{\volt\per\ampere}! Vårt motstånd är alltså \qty{10000}{\ohm}, eller kort \qty{10}{\kilo\ohm}:
\qty{10000}{\volt\per\ampere} = \qty{10000}{\ohm}
Vi har lärt oss: resistansen kan beräknas ur spänningen och strömmen. Den är förhållandet mellan spänning och ström, eller uttryckt på ett annat sätt: delar man spänningen med strömmen får man resistansen.
Det här sambandet kan skrivas med följande formel, som kallas Ohms lag:
R = \dfrac{U}{I}
Om du bara känner resistansen och spänningen och vill beräkna strömmen kan du använda Ohms lag så här:
I = \dfrac{U}{R}
Om du bara känner resistansen och strömmen och vill beräkna spänningen finns ännu en variant av formeln:
U = R\cdot I
Du behöver inte lära dig formlerna utantill, men du bör kunna använda dem.
% TODO VERIFY: om en formelsamling och räknare får användas på det svenska provet (i Tyskland ingår båda som hjälpmedel).