SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
2.1 KiB
Fortsättningsvis handlar det mest om modulation av tal. Då måste vi först förstå vad tal egentligen består av. När vi pratar uppstår många olika djupa och höga samt svaga och starka toner som ljudvågor. Det kallar vi en talsignal.
När vi pratar i en mikrofon omvandlar den talsignalen. Av de djupa och höga samt svaga och starka tonerna blir långsamma och snabba elektriska svängningar med liten och stor amplitud. Talsignalen finns då inte längre som ljudvåg utan som elektrisk svängning och kan behandlas i radion.
[picture:742:n_sprachspektrum:Mänskligt tal i amplitudspektrum, till vänster de djupa och till höger de höga tonerna]I figur [ref:n_sprachspektrum] ser vi en typisk talsignal som amplitudspektrum. Frekvensområdet \qtyrange{0}{20}{\kilo\hertz} visas. Kurvan visar amplituden för respektive frekvens. Man ser tydligt att tal inte innehåller godtyckligt höga frekvenser. För radioöverföring används ofta ett ännu mer begränsat frekvensområde.
[include:spektrum_sprachsignale]
[picture:730:n_sprachspektrum_symbolisch:Symbolisk bild av ljudspektrum] [picture:475:n_sprachspektrum_beispiel:Exempel på ett ljudspektrum]
I figur [ref:n_sprachspektrum_symbolisch] ser vi en symbolisk bild av ett talspektrum. På x-axeln, från vänster till höger, visas olika frekvenser. Djupa toner med lägre frekvenser finns längre till vänster än höga toner med högre frekvenser, som finns längre till höger. På y-axeln, nerifrån och upp, visas styrkan hos respektive frekvens, vilket fackmässigt kallas amplitud. Ju högre upp, desto starkare är tonen.
I figur [ref:n_sprachspektrum_beispiel] finns ett konkret exempel. Där kan man avläsa ett använt frekvensområde på \qtyrange{300}{2700}{\hertz}. Signalens ”bredd” kallas för övrigt bandbredd och anges i hertz (\unit{\hertz}). Bandbredden är i det här fallet \qty{2700}{\hertz} - \qty{300}{\hertz} = \qty{2400}{\hertz}.
Den här exempelsignalen använder vi för att modulera bärvågor. En signal som används för att modulera en bärvåg kallas modulerande signal.