SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
2.9 KiB
Avståndet mellan två vågberg eller två vågdalar kallas våglängd [index:Våglängd]. Våglängden beror på frekvensen. Ju högre frekvens, desto kortare våglängd. Våglängden betecknas med den grekiska bokstaven \lambda (lambda) och anges vanligen i meter (\unit{\meter}).
Sambandet mellan frekvens och våglängd följer av ljushastigheten \qty{300000}{\kilo\meter\per\second}. En våg med frekvensen \qty{1}{\hertz} utbreder sig \qty{300000}{\kilo\meter} innan ett vågberg följs av nästa vågberg. En våg med frekvensen \qty{1000}{\hertz} utbreder sig bara \qty{300}{\kilo\meter} innan ett vågberg följs av nästa. Vid \qty{1000000}{\hertz}, alltså \qty{1}{\mega\hertz}, är det bara \qty{300}{\meter}.
Av detta följer de här formlerna, som gör det enkelt att räkna om mellan frekvens f (i \unit{\mega\hertz}) och våglängd \lambda (i meter):
f[[\unit{\mega\hertz}]] = \dfrac{300}{\lambda[[\unit{\meter}]]} \quad\quad\quad \lambda[[\unit{\meter}]] = \dfrac{300}{f[[\unit{\mega\hertz}]]}
Delar man alltså 300 med våglängden i meter får man frekvensen i \unit{\mega\hertz}. Och likadant åt andra hållet: delar man 300 med frekvensen i \unit{\mega\hertz} får man våglängden i meter.
Vill vi till exempel beräkna våglängden för frekvensen \qty{145,3}{\mega\hertz}, så sätter vi in den i den andra formeln och räknar ut:
\lambda[[\unit{\meter}]] = \dfrac{300}{f[[\unit{\mega\hertz}]]} = \dfrac{300}{\qty{145,3}{\mega\hertz}} \approx \qty{2,06}{\meter}
Likadant fungerar det åt andra hållet. Sätter vi in våglängden 2,06 m i den första formeln får vi den ursprungliga frekvensen:
f[[\unit{\mega\hertz}]] = \dfrac{300}{\lambda[[\unit{\meter}]]} = \dfrac{300}{\qty{2,06}{\meter}} \approx \qty{145,3}{\mega\hertz}
[include:applet_lambda_und_f]
Den avrundade våglängden används för övrigt ofta när man talar om frekvensområden. Man talar då om ett frekvensband [index:Frekvensband] eller kort band, till exempel $\qty{2}{\meter}$-bandet. I tabell [ref:n_funkwellen_baender] finns de amatörradioband som får användas med instegscertifikatet.
% TODO VERIFY: exakta svenska bandgränser för instegscertifikatet (PTSFS 2025:1); tabellen anger IARU Region 1:s bandgränser | l: Frekvens | l: Våglängd | X: Band | | $\qtyrange{7}{7,2}{\mega\hertz}$ | $\qtyrange{42,9}{41,7}{\meter}$ | $\qty{40}{\meter}$-bandet | | $\qtyrange{14}{14,35}{\mega\hertz}$ | $\qtyrange{21,4}{20,9}{\meter}$ | $\qty{20}{\meter}$-bandet | | $\qtyrange{21}{21,45}{\mega\hertz}$ | $\qtyrange{14,3}{14,0}{\meter}$ | $\qty{15}{\meter}$-bandet | | $\qtyrange{28}{29,7}{\mega\hertz}$ | $\qtyrange{10,7}{10,1}{\meter}$ | $\qty{10}{\meter}$-bandet | | $\qtyrange{50}{52}{\mega\hertz}$ | $\qtyrange{6,0}{5,8}{\meter}$ | $\qty{6}{\meter}$-bandet | | $\qtyrange{144}{146}{\mega\hertz}$ | $\qtyrange{2,08}{2,05}{\meter}$ | $\qty{2}{\meter}$-bandet | [table:n_funkwellen_baender:Amatörradioband för instegscertifikatet]