SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
30 lines
3.5 KiB
Markdown
30 lines
3.5 KiB
Markdown
Elektrisk resistans har vi redan lärt känna i samband med Ohms lag. Motstånd kan tillverkas av olika material. Därför skiljer man mellan olika motståndsmaterial, t.ex.:
|
|
|
|
- trådlindade motstånd
|
|
- kolfilmsmotstånd
|
|
- metallfilmsmotstånd
|
|
- metalloxidfilmsmotstånd
|
|
- ...
|
|
|
|
<margin>
|
|
| l: Motstånd | X: Egenskap |
|
|
| Trådlindade motstånd | Högbelastningsmotstånd för låga frekvenser |
|
|
| Metallfilmsmotstånd | Små tillverkningstoleranser och låg temperaturberoende, precisionsmotstånd |
|
|
| Metalloxidfilmsmotstånd | För frekvenser över $\qty{30}{\mega\hertz}$ |
|
|
[table:e_eigenschaften_widerstaende:Översikt över egenskaperna]
|
|
</margin>
|
|
|
|
Nedan går vi närmare in på dessa material - en sammanfattning finns i tabell [ref:e_eigenschaften_widerstaende].
|
|
|
|
*Trådlindade motstånd* hör till de äldsta formerna av elektriska motstånd. På grund av sina gynnsamma egenskaper - som hög överlastbarhet och låg temperaturkoefficient - används de fortfarande i dag. De kallas ofta också lindade motstånd, eftersom lackisolerad motståndstråd, till exempel av manganin eller konstantan, lindas på en lindningskropp av keramik. Ett enkelt lindat trådmotstånd verkar dock alltid också som en spole och har därför en jämförelsevis hög induktans. Vi går närmare in på spolar i ett senare kapitel; här kan nämnas att motståndets impedans därigenom blir frekvensberoende. Inom radioteknik är detta beteende i regel oönskat. Därför lämpar sig trådlindade motstånd framför allt som högbelastningsmotstånd för likström eller för tillämpningar med låga frekvenser.
|
|
|
|
Hos kolfilmsmotstånd dampas ett tunt kolskikt som motståndsmaterial på en bärare. Kolfilmsmotstånd är billiga men har en jämförelsevis stor tillverkningstolerans. De har jämförelsevis låg induktans och är därför begränsat lämpliga för HF-tillämpningar.
|
|
|
|
Hos *metalloxidfilmsmotstånd* läggs motståndsmaterialet som ett tunt skikt på ett bärarmaterial. Denna motståndstyp har i stort sett låg induktans och god temperaturstabilitet, så att den lämpar sig särskilt för användning vid högre frekvenser över $\qty{30}{\mega\hertz}$.
|
|
|
|
*Metallfilms*motstånd kan tillverkas med hög noggrannhet, det vill säga med liten tillverkningstolerans. De lämpar sig som precisionsmotstånd. De är temperaturoberoende, men har högre induktans.
|
|
|
|
Konstgjorda antenner, alltså dummyloads, har vi redan lärt känna på de tidigare nivåerna. För höga frekvenser (t.ex. VHF) rekommenderas att helst bygga en dummyload av olindade metalloxidfilmsmotstånd. För lägre frekvenser (t.ex. $\qty{50}{\mega\hertz}$ eller $\qty{28}{\mega\hertz}$) kan även kolfilmsmotstånd användas. Det avgörande är framför allt att motståndet inte har några lindningar, alltså ingen egeninduktans, och därför inte verkar som en parasitisk spole, eftersom en sådan induktans skulle göra motståndsvärdet frekvensberoende - och just det är oönskat i en dummyload. Motståndet ska oberoende av frekvensen alltid vara ungefär $\qty{50}{\ohm}$. Därför ska _inga_ trådlindade motstånd användas. Även egenkapacitansen bör av samma skäl vara så låg som möjligt. Dessutom måste de använda motstånden vara tillräckligt temperaturtåliga, eftersom de omvandlar den upptagna effekten till värme.
|
|
|
|
Ett sätt att komma nära $\qty{50}{\ohm}$ är att parallellkoppla tio motstånd på vardera $\qty{500}{\ohm}$, som tillsammans ger en total resistans på $\qty{50}{\ohm}$. Det sambandet går vi närmare in på i ett senare kapitel, när vi tar upp serie- och parallellkoppling av motstånd.
|