Files
50ohm-contents-dl/contents/sections/spanningsdelare_1.md
T
SuperminarenandClaude Sonnet 5.5 f7fa8cfbc1 Swedish adaptation: Instegscertifikat and HAREC content
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by
  Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified
  statements marked "% TODO VERIFY"
- New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv)
- Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed
- Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated
- TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build
  upstream: it references a missing photo)
- Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS

Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
2026-10-10 15:03:03 +02:00

2.7 KiB

En seriekoppling av två motstånd används ofta som spänningsdelare. På Instegscertifikat-nivån tittar vi först på den obelastade spänningsdelaren. I en obelastad spänningsdelare är spänningarna proportionella mot motstånden. Det betyder till exempel att en större spänning faller över ett högohmigt motstånd, medan en motsvarande mindre spänning kan mätas över ett lågohmigt motstånd.

[picture:819:E 63. Spannungsteiler:Spänningsdelare] En viktig spänningsdelare finns till exempel vid basen på en transistor i en förstärkarkoppling. Man talar därför om basspänningsdelare. Den tittar vi närmare på i kapitlet om förstärkare.

Sambandet kan skrivas med olika formler, som finns i formelsamlingen:

\frac{U_{1}}{U_{2}} = \frac{R_{1}}{R_{2}}

eller

\frac{U_{2}}{U_g} = \frac{R_{2}}{R_{1} + R_{2}}

% TODO implement attention styling in CSS För en belastad spänningsdelare gäller inte dessa formler. Den behandlas i HAREC-delen.

I sådana uppgifter nämns ordet spänningsdelare inte alltid direkt, men formuleringar som ”Hur fördelas spänningen över två seriekopplade motstånd ...” visar att det handlar om en spänningsdelare.

Det anges inga konkreta motståndsvärden, så resultatet ska skrivas som en allmän formel. Om R_1 är 5 gånger större än R_2 måste också 5 gånger större spänning kunna mätas över det, alltså R_1 = 5 \cdot R_2.

Sambandet kan skrivas som formel.

\frac{U_{1}}{U_{2}} = \frac{5 \cdot R_2}{R_2}

R_2 förkortas bort och det blir

\frac{U_{1}}{U_{2}} = \frac{5}{1}

Efter lite omformning får vi resultatet:

U_{1} = U_{2} \cdot \frac{5}{1}

U_{1} = 5 \cdot U_{2}

I ett omvänt fall är R_1 6 gånger mindre än R_2, och då måste också 6 gånger mindre spänning kunna mätas över det.

Sambandet som formel blir nu:

\frac{U_{1}}{U_{2}} = \frac{1}{6}

U_{1} = U_{2} \cdot {\frac{1}{6}}

U_1 = \frac{U_2}{6}

I ett tredje fall är konkreta motståndsvärden angivna, och de används för att bestämma delningsförhållandet. R_1 förhåller sig till R_2 som \qty{10}{\kilo\ohm} till \qty{20}{\kilo\ohm}, alltså 1 till 2. U_2 måste därför vara dubbelt så stor som U_1. Men det är totalspänningen U_g som är given. Den ligger över en total resistans på \qty{30}{\kilo\ohm} och delas därför i förhållandet 30 till 20 (eller 3 till 2) med avseende på R_2. Över R_2 måste därför spänningen 2/3 av U_g kunna mätas.

Naturligtvis kan resultatet också beräknas med formeln ur formelsamlingen:

\frac{U_{2}}{U_g} = \frac{R_{2}}{R_{1} + R_{2}}

och sedan lösas ut för U_2:

U_{2} = \frac{R_{2}}{R_{1} + R_{2}} \cdot U_g