SuperminarenandClaude Sonnet 5.5
f7fa8cfbc1
- Sections and slides rewritten in Swedish; German law and institutions replaced by Swedish/CEPT/ITU equivalents (PTS, SSA, PTSFS 2025:1, SSMFS 2008:18), unverified statements marked "% TODO VERIFY" - New toc: INSTEG, HAREC, UPPGRADERING; section idents are Swedish (see ident-map.tsv) - Exam-question tags, BNetzA question pool, solutions and the German SWL course removed - Static pages, snippets, applets, READMEs and image alt-texts translated - TikZ labels translated; SVG drawings regenerated (drawing 689 still fails to build upstream: it references a missing photo) - Changed from the original: not endorsed by DARC e.V., SSA or PTS Co-Authored-By: Claude Sonnet 5.5 <noreply@anthropic.com>
87 lines
2.1 KiB
Markdown
87 lines
2.1 KiB
Markdown
## Kapacitans
|
|
|
|
* Kondensatorns viktigaste egenskap: lagra laddning
|
|
* $\rightarrow$ Kapacitans
|
|
|
|
$C = \dfrac{Q}{U}$
|
|
|
|
* med $Q$ som elektrisk laddning
|
|
* Enhet: $\unit{\ampere\second\per\volt}$ resp. farad $\unit{\farad}$
|
|
* Kapacitansen är den elektriska laddningen per volt
|
|
|
|
<note>
|
|
* Farad efter Michael Faraday (1791 - 1867)
|
|
</note>
|
|
|
|
--- style="font-size: 0.7em;"
|
|
## Kapacitans genom konstruktionen
|
|
|
|
<left>
|
|
[picture:922:e_kondensator_aufbau:Kondensatorns principiella uppbyggnad]
|
|
|
|
* Kapacitansen bestäms av konstruktionen
|
|
|
|
$C = \dfrac{\varepsilon_0 \cdot \varepsilon_r \cdot A}{d}$
|
|
|
|
* $\rightarrow$ Kapacitansen är större vid större yta, litet avstånd eller annat dielektrikum
|
|
</left>
|
|
<right>
|
|
* $\varepsilon_0 = \qty{0,855e-11}{\ampere\second\per\volt\meter}$: elektrisk fältkonstant
|
|
* $\varepsilon_r$: relativ permittivitet, beror på dielektrikumet (enhetslös)
|
|
* $A$: kondensatorplattornas yta
|
|
* $d$: plattornas avstånd
|
|
</right>
|
|
<note>
|
|
* Förståelsen är det viktiga här
|
|
</note>
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Vridkondensator
|
|
|
|
<left>
|
|
* En platta är fast, den andra kan vridas
|
|
* Kondensatorn verkar bara där plattorna överlappar
|
|
* Ytan ändras genom vridning $\rightarrow$ kapacitansen ändras
|
|
</left>
|
|
<right>
|
|
[picture:840:e_kondensator_drehkondensator:Vridkondensator]
|
|
</right>
|
|
<note>
|
|
* Plattorna kan också vara cirkelsegment
|
|
* Flera plattor kan staplas
|
|
</note>
|
|
|
|
---
|
|
### Elektrolytkondensator
|
|
|
|
<left>
|
|
* Särskild konstruktion
|
|
* Möjliggör stor kapacitans
|
|
* Bara för likspänning
|
|
* Polariteten måste beaktas
|
|
</left>
|
|
<right>
|
|
[photo:198:e_kondensator_elkos:Elektrolytkondensatorer med markering av minuspolen]
|
|
</right>
|
|
|
|
---
|
|
|
|
## Laddningskurva
|
|
|
|
<left>
|
|
* En tom kondensator ansluts till likspänning
|
|
* Spänningen stiger brant och planar sedan ut mot den pålagda spänningen
|
|
</left>
|
|
<right>
|
|
[picture:185:e_ladekurve_kondensator:Laddningskurva för en kondensator]
|
|
</right>
|
|
|
|
---
|
|
|
|
## Kondensator i växelström
|
|
|
|
* I en likströmskrets laddas kondensatorn upp men verkar sedan som ett oändligt stort motstånd
|
|
* Vid växelström laddas och urladdas kondensatorn hela tiden
|
|
* Ju högre frekvens, desto lägre är kondensatorns växelströmsmotstånd
|